Sunday afternoon...

Jag har flera anledningar till att vara glad! Här kommer några:

• Jag har ÄNTLIGEN fått in mitt stipendie på bankkontot! Heellooooooooooo topshop! Nej, ärligt talat ska hälften av summan läggas undan till nästa termin och resterande ska gå åt till tråkiga utgifter som resekostander och oväntade räkningar- riktigt skönt att ha en (om ack så liten) försäkring ifall nåt händer. (Titta mamma- jag kan!)
• På torsdag ska jag äntligen åka till London över helgen tillsammans med AMANDA OCH VERONICA! Ärligt talat är jag mycket mer exalterad över att spendera en massa tid med mina kompisar hemifrån än London (som förra gången luktade extra mycket avgaser, kiss och svett).
• Jag blev klar med en av mina essays en vecka innan inlämning- like a boss. Jag är till och med nöjd över resultatet. Detta måste jag få njuta av en stund, så att jag lyckats samla på mig tillräckligt med positiv energi så att jag orkar med resten.
• Igår var jag på hemmafest (yes! äntligen) för att sedan gå på "Super Silent Disco". Ett stort partyställe med flera Dj:s på scenen- men dödstyst på dansgolvet. Detta var eftersom alla gäster bar hörlurar där musiken spelades i. Haha, sjukt rolig syn när man tog av sig hörlurarna och såg alla shaka loss i ett dödstyst rum. Skitroligt! Fem toasts!
• Äntligen har jag skaffat medlemskap på Puregym och i fredags spinnade jag loss på cykeln. En liten annorlunda upplevese i jämförelse mot Sverige. I somras när jag var på spinningslektion var det jag och 10 äldre damer. Här var det jag och 10 dödsheta killar. Det var som om alla brittiska snygga män hade samlats på ett och samma ställe (bokstavligt talat). Mindre charmigt var att vi cyklade mitt inne i det upplysta gymmet i en halvmånscirkel så att precis alla fick en chans att granska min ofräschhet.

Annars så saknar jag min familj extra mycket idag. Har inte haft hemlängtan sedan jag kom hit, men just idag önskar jag att jag vore i familjehemmet i vardagsrumssoffan och kollade på tråkig fotboll med pappa medan mamma sitter bredvid med laptopen i knät och suckar över fotbollen. Jag saknar till och med min bror. (Jag är i nuläget osäker på om han faktiskt är medveten om att jag inte längre bor kvar därhemma.)

Jag saknar även mina vänner hemma i Sverige (och på alla andra platser runt om i världen)- dem som redan vet hur man fungerar utan och innan och där man bara få "vara"- utan att anstränga sig.

För att ni ska få en liten känsla av hur det såg ut igår så titta på denna rätt grymma reklamfilm (självklart befann vi oss inte i ett bibliotek, och tyvärr är mina dansmoves inte lika utvecklade som deras i filmen).

Numerar vägrar denna blogg att samarbeta med mig- och jag kan inte längre göra bilderna till ett större format!

 

En liten del av gymmet...

 

Utsikten från en av maskinerna...åh hatar bilder, de kan aldrig riktigt göra verkligheten rättvisa men det är i alla fall utsikt över floden längre bort. Säger man floden? Eller ån? Aja.

 En del av min skola. Den är så sjukt fin!

 Lite (riktigt) dåliga bilder från gårkvällen får ju inte glömmas bort!