Vill bara meddela för min omvärld att det är väldigt synd om mig just nu eftersom jag är förkyld och febrig. Hade en sån där febrig, läskig natt när det känns som om man är vaken fast man drömmer. Jag har verkligen ingen tid att vara sjuk! Jag har aldrig tid att vara sjuk! Vem har det liksom?
Idag tog jag mig i alla fall till Starbucks som ligger några minuter hemifrån (det kändes som flera timmar hemifrån) och gjorde det jag länge har längtat efter! Sitta ner alldeles själv med en frappuchino och läsa en bok, det var sjukt mysigt.
Nu ska jag lägga mig ner i fosterställning efter dagens bravad, dags att tycka lite mer synd om mig själv!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar